| |
Rösträtt för barn
Jag har varit politiskt intresserad, på gräsrotsnivå, sen jag gick med i SSU
Hallabro som 14-åring. Jag har två barn och bägge har blivit intresserade av
politiska frågor i 13-14 års åldern. De har, liksom jag själv, känt
frustration för att de inte ha möjlighet att påverka det samhällsbygge de
själva finns i. Rösträttsåldern på tok för hög!
Jag har länge känt oro för vårt demokratiska system. Vi har liksom kört fast
i våra partiers interna nomineringssystem, som ju inte på något sätt är
representativa för medborgarna. Hela generationer saknas i de politiska
partiers medlemskadrar.
Barnläkarföreningen i Sverige föreslår att barn borde ha rösträtt!
Enligt deras förslag borde alla barn få en röst och deras föräldrar fungera
som ombud och rösta åt barnen.
Deras förslag är det bästa jag har hört när det gäller att utveckla
demokratin!
En röst per medborgare är en fullkomligt lysande ide!
Största rösträttsreformen sedan kvinnorna fick rösträtt 1921, eller
understödstagarna 1945.
(Fast jag är rädd att motdebattörerna kommer att använda samma argument
mot förslaget som högern gjorde för 100 respektive 60 år sedan…)
Barnläkarföreningens argument att balansera fokuset från 40-talisternas
åldringsvård till de uppväxande generationerna är briljant.
Skolan är fortfarande en av samhällets mest odemokratiska arbetsplatser. Med
”En röst per medborgare” skulle vara omöjligt att ignorera ungdomen, som man
gör idag.
Visst skulle det i praktiken innebära att barnens föräldrar under några år
får mer än en röst, men det vore väl ett utmärkt sätt att sätta
barnfamiljerna i fokus. De är ju vår framtid!
Av Sveriges 9 miljoner medborgare är det bara 7 miljoner som får rösta. Är
det rimligt att 2 miljoner saknar rösträtt?
Politik är att vilja förändring, skrev Olof Palme.
Och tänk om varje medborgare hade en röst, och kunde medverka i
förändringen.
Håkan Robertsson
41:a på (s)-listan
Ronneby
Läs Metros illfundiga kommentar
Insändare BLT 24.08.2006 |
|
